FANNY LINA SOFIA: Min brudklänning

Som kanske inte alla vet så gifte jag mig med min David i höstas, 22 september för att vara exakt. Under hösten konstruerade jag mönstret och sydde upp min brudklänning, något som krävde många sena kvällar i skolan, men som helt klart var värt det när jag fick bära den på vigseln.

Jag är alltså utbildad klädsömmare och har länge tänkt att jag vill sy min egen brudklänning. Dels för att jag kan och dels för att få designa den precis som jag vill. För att jag skulle få tillgång till ett större utbud av festtyger åkte jag med mamma och min lillasyster till Helsingfors för att köpa tyg. Modellen på klänningen hade jag gjort en skiss av innan vi åkte, men jag var ändå beredd att ändra design beroende på vad jag skulle hitta för tyg. Jag var säker på att jag ville ha sidentyg, eftersom jag älskar naturmaterial. Tack vare mina lärare på klädsömmarutbildningen fick jag lära mig varför naturmaterial är så bra!

Jag köper hellre naturmaterial av bra kvalitet även om det kostar lite mer, eftersom det är hållbarare i längden. Även om jag bara använder klänningen en gång vill jag ändå att den ska hålla länge. Dessutom är min åsikt att om jag lägger ner tid och pengar på att sy något vill jag att kvalitén på materialet är bra, annars känns det som slöseri med tid och bortkastade pengar. I Helsingfors gick vi i flera olika tygbutiker och bad om att få små tygprover, för att kunna jämföra pris och kvalitet. Till slut valde jag ett prisvärt sidentyg från Eurokangas av fin kvalitet. Dessutom fick vi fantastisk kundbetjäning av en expedit med 20-års erfarenhet inom sömnad av fest- och brudklänningar. Vi köpte även hakar och hyskor, en smygdragkedja, mellanlägg, resårband, sytråd, foder och massor med tyll till en underkjol.

Att bestämma sig för en klänningsmodell var inte alls lätt. Det enda jag visste var att den skulle passa ihop med mina träskor från Swedish Hasbeens, skorna som jag köpte redan till min examen. För mig var det också viktigt att klänningen skulle vara lite annorlunda och att den skulle vara ganska tidlös. Ett tag var jag till och med inne på att sy en byxdress istället för en klänning.

Jag sparade över 100 bilder på olika klänningar i en mapp på pinterest. Sedan var det att dags att försöka välja vilka detaljer jag gillade bäst. Jag märkte rätt snabbt att jag gillade klänningar med 50-talskänsla, alltså tight liv och vid kjol. Jag kände även att långklänning inte var något för mig, så det fick bli en längd som slutade strax nedanför knäna. Det gjorde ju även att skorna fick ta lite plats.

En klänning som inspirerade mig var brudklänningen som Audrey Hepburn bar i filmen Funny Face (från 1957). Den klänningen är en ganska typisk 50-talsklänning med vid kjoldel i tyll och ett båtringat halshål, som framhäver halsen och nyckelbenen på ett vackert sätt. Nyckelbenen är en kroppsdel jag själv gillar med mig själv, därför valde jag att bära en axellös klänning.

Klänningen sydde jag på kvällarna i skolan, den var inte så enkel att sy som jag hade trott. Jag stötte på "probelm" på vägen, men jag fick hjälp av flera duktiga lärare att lösa mönsterkonstruktionen och välja rätt mellanlägg för att få kragdelen att stå ut som jag ville. Tyllkjolen sydde jag som en skild kjol, så att jag ska kunna använda den under andra klänningar i framtiden.

Jag lärde mig jättemycket av att sy min egen brudklänning och är mycket nöjd över slutresultatet. Klänningsmodellen tycker jag att passar bra till min kroppstyp och den kändes elegant, modern och inte för romantisk, vilket passar mig väldigt bra.

Min tanke är att jag ska skriva flera bröllopsinlägg, om t.ex. vigseln, min brudhatt och planerna inför bröllopsfesten vi ska ha i sommar. Så om blogginlägg med bröllopstema intresserar dig är det bara att hålla utkik. Trevlig söndag!